Sofie

Everything happends for a reason, what is the reason for this??

Jag förstår inte, är så klyven att jag inte vet varken in eller ut.
Flera saker spelar in o jag rör ihop allt till massa trassel. Jag kan inte längre skilja på det. Jag blir tokig. O hur mycket jag än försöker prata om det så är det ingen som förstår. Jag klandrar ingen, för inte ens jag själv förstår allt som snurrar i skallen för tillfället..
Jag blir inte klok på det här..
Jag tror inte jag vart såhär förvirrad förr.. 

Du gör mig lycklig, samtidigt som du gör mig olycklig. Jag vet inte. Vad vill du med mig?
Jag är så förvirrad o allt bara snurrar..

Stanna, låt mig få stanna upp o reda ut allt. Jag vill inte ha mer trassel.. Allt skulle bli bra nu. Varför sätts käpparna i hjulen hela tiden?

Att saker o ting inte ska få gå bra, för en gångs skull..
Det har vart så många motgångar, så fasansfullt många, o ja, jag har gett upp flera gånger, inte orkat kämpa mig igenom ens hälften av dom.
Tryck inte upp alla mina dåliga val i ansiktet på mig. Jag är mycket väl medveten om vad jag gjort. O inte mycket har vart bra. Men min mening har aldrig vart att göra dig, någon, besviken. Aldrig. Ja, jag vet att jag är den första i släkten som inte tagit studenten, som är arbetslös o helt kass.. Men det behöver du inte köra upp i fejjan på mig varje gång du träffar mig. Jag har förstått att du skäms. Du pratar knappt med mig, när det inte är för att klanka ner på mig. Jag har gjort dumma val. JA!! Jag vet det. O det är något jag komer få leva med resten av mitt liv.
Att du inte kan stötta mig nu, när jag faktiskt försöker, det gör ont. Så fruktansvärt ont. Istället väljer du att vända mig ryggn. Jag förstår inte.

Nu blandades flera människor in i samma text. Vilket inte var meningen. Men som sagt, allt är bara en massa trassel.

Jag försöker verkligen göra bra för mig nu. Jag försöker. Mer kan jag inte göra.
Jag är inget underverk det vet jag. Men jag vet även att jag är bra som jag är. Jag är unik. Det finns ingen som jag. Alla gör dumma val. Jag kan inte ändra på det som vart, men jag kan göra bättre ifrån mig i framtiden.
Jag hoppas du en dag kommer se på mig som du gjorde förr.. Jag vill inte att du ska skämmas, jag vill inte behöva få ont i magen varje gång jag ska träffa dig, jag vill inte få dina pikar om hur dålig jag är.

Detta inlägget blev inte som jag hade tänkt. Men jag behövde nog få det ur mig, enfast det blev väldigt rörigt o flera nämndes o mitt i började jag skriva om någon annan.. Inte riktigt planen. Men nu blev det såhär o nu ska jag gå o koppla bort mina tankar o sysselsätta mig med något annat..

Tjingeling!

Jag kan vara världens sämsta syster vissa gånger men ändå står han där när jag lugnat ner mig. Alla har sina duster, vi kan verkligen bråka. Stå o skrika på varandra tills vi blir hesa, ståss o hålla på. Men när vi lugnat ner oss, när ilskan runnit bort. Då är allt som vanligt igen.

När vi var mindra störde jag mig på nästan allt han gjorde. Han kunde verkligen göra mig tokig. Men allt förändrades. När jag var inne i den svåraste tiden i mitt liv var han den som kom att stå mig närmast. Efter det hade han platsen som min bästa vän o där står han kvar än idag.

Är det nåt som tynger mig är det honom jag tar mig till, inte för att han alltid har nåt att säga, men han lyssnar. Han lyssnar o tar in vad jag säger. Enfast det är saker han inte vill höra lyssnar han. Inte många människor har förmågan att verkligen kunna lyssna, lyssna på rikigt. Men han kan.

Du anar inte hur bra du verkligen är!

Roligt.. Har gått o blivit sjuk, igen. Var inte allt för länge sen jag hade värsta dunder förkylningen o nu ligger man här med troligtvis halsfluss! Lagom roligt. Ska ta mig till farbror doktorn imorgon o hoppas han ger mig nåt så jag blir frisk fort. Känns inge vidare bra att ligga inne när solen skiner där ute o alla andra ligger på stranden. Jag vill ju också!!
Det är inte ofta jag är nöjd med att bo i källaren men fy fasen vad skönt det är nu. Såfort man känner värmen i trappan får jag lite panik, då vet jag att bakterierna börjar gotta sig o sen går det fort så kan jag knappt prata!
Var med mamma o handlade igår, inget smart drag, verkligen inte. Höll på o falla ihop. Det var så varm, halsen var väldigt svullen o jag hade dessutom legat ute i solen hela förmiddagen. Inte smart. Men sen, alla som känner mig vet ju att jag inte är smartast alla gånger ;)

Men iaf. Sen jag skrev sist har det inte hänt så jättemycket, har träffat mina fina vänner o även vart på inflyttingsfest då en gamal klasskompis flyttat till eget. Dom bor otroligt mysigt o nu vill jag flytta hemifrån ännu mera :)
Har även vart o träffat finaste M :)

Angående skola o jobb har det inte gått framåt.. När jag var på första mötet sa dom att jag skulle få besked senast veckan innan midsommar, men inget brev kom så måndagen efter ringer jag o får då veta att brevet ska komma under veckan.. Tror ni det kommer?
Nej, självklart inte. Måndagen efter ringer jag åter igen. Då går det inte att komma fram. Blev irriterad men gav inte upp, ringde o ringde men telefonrösten sa samma sak hela tiden.. Ringde då kunskapscentrum nordost för o höra om dom visste något. O vad säger dom inte då då. Jo, dom jävlarna har gått på semester o är inte tillbaka förns 2 augusti. Roligt.. O skolan börjar 16.. Är inte ens säker på att jag kommer in så bara det gör mig förbannad.
Har jag tur får jag jobbet ändå, har pratat med henne så hon vet hur det ligger till.. Det var ingen bråska om besked än, så bara att hoppas allt löser sig. Annars vet jag inte vad jag gör.. Går o gräver ner mig någonstans!

Jag är kär o det är helt underbart. Var längesen jag kände sågär, länge sen jag var såhär lycklig.
Du är underbar, helt unik :) <3