Torsdag

Okej, det onda jag hade igår är ingenting mot vad det är idag. Fy satan. När jag kom hem från jobbet igår o skulle äta kunde jag knappt öppna munnen, ännu mindre tugga. Så fick bli lite nyponsoppa istället. Knappt det fick jag i mig.
Hade tänkt gå till doktorn imorse men jag var så fruktansvärt trött så jag orkade inte. Gick upp o åt frukust lite senare men det gick ju lite sådär. Tror det tog mig runt 30min att få i mig en liten macka. Munnen ville inte öppnas o tugga gjorde fruktansvärt ont. Men jag gjorde så gott jag kunde. O tillslut var den uppäten. Ringde dock doktorn efter det så dit ska jag senare idag. Dock måste jag öppna munnen mycket då. Fasar enormt inför det. Fy satan. Men förhoppningsvis kommer dom fram till vad det är o jag får medicin för det o blir bättre. Jag hoppas det iaf. Annars känns det liiiite onödigt o åka dit o betala massa pengar samt att jag måste skjuta upp med en tjej jag skulle köpa en skolbok av. Jag har inte hennes nr så hoppas hon läser sina mail. Annars kan det bli lite tokigt.
Men jag känner ändå att doktorn är något jag vill till. Kan inte gå såhär. Det är hemskt.

Du hörde av dig igår igen. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om det. Samtidigt som jag blir glad av det gör det mig rädd att du är samma person som du var när jag lämnade dig. Pratar du med mig bakom hennes rygg? Du säger att du har ändrats o lärt dig av det som hände, men vet hon inte om att du hör av dig till mig är du samma person som du var då. O du har gjort mig till den andra "/ Det är inte okej.
Du säger att du saknar mig, får svårt o andas när du tänker på mig, är det shysst mot henne att du säger så till mig, att du är med henne fast du fortfarande känner så pass mycket för mig? Jag skulle inte vilja vara i hennes skor. Att få veta att sin partner får andningsvårigheter när exet kommer upp i tankarna. Var man då redo att börja ett nytt förhållande? Jag anser inte det.
Du säger att ni är lyckiga, varför skriver du då som du gör till mig? Du är inte förändrad. Jag förstår inte. Jag kan verkligen inte göra det. Jag har försökt se allt från din sida men det gör mig inte klokare. Jag förstår inte ditt sätt att behandla tjejer.
Samtidigt som jag faktiskt är glad för din skull gör det mig rädd att du kommer såra henne så som du gjorde med mig.
Neej, jag vet inte hur jag ska tolka allt.

Nu ska jag hoppa in i duschen sen försöka få i mig något innan jag måste fara till doktorn.

Tjingeling!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0