Sofie

Tankar dit...


Jag har kommit på en sak, igen ;)
På ett sätt räddade du mig från att göra ett stort misstag. Du hjälpte mig hitta tillbaka till mig själv, du fick mig att må bra igen.
MEN
sen, från ingenstans visar du verkligen din osäkerhet, efter nästan ett år, för att jag satte ner foten.
Att du väntade så länge, kommer jag någonsin förstå det?
Jag har gång på gång kommit på mig själv att jag nog faktiskt inte saknar just dig, utan mera det vi hade. Eller iallafall det jag trodde fanns där.
Jag vet att jag, då, var fruktansvärt kär i dig, men du krossade det, krossade allt.
Jag bryr mig fortfarande om dig, men det som än gång var, jag har lärt mig leva med att det inte kommer hända igen.
Och jag accepterar det. Jag har äntliget vågat inse att jag inte längre känner nåt.

Känns konstigt.