Alkohol är inte bra.
Ni vet dom svartsjuka människorna, som brusar upp för en liten grej?
Jag tror jag är en av dom. Eller jag var iaf det. Då!
Det gjorde så fruktansvärt ont att jag inte visste varken in eller ut. All ilska riktades mot dig o det gjorde att jag nästan förlorade dig.
Det skrämde skiten ur mig, jag ville att du skulle förstå hur det kändes, jag försökte prata med dig om det, samtidigt som jag inte ville berätta att jag blev just svartsjuk. Men allt blev fel o jag blev ännu surare vilket slutade med att vi verkligen bråkade, jag skrek på dig. Flera gånger fick du säga åt mig att sluta skrika, att jag skulle lugna ner mig. Men jag lyckades inte. Dagen hade inte vart bra, jag var trött o grinig redan innan o alkoholen förvärrade det hela, brutalt. Jag vet inte varför men jag var verkligen småtjurig hela kvällen. Tyvärr gick det ut över helt fel person.
Jag har pratar med dig, bett om ursäkt. Du pratar iaf med mig, jag vet dock inte vart detta nu kommer leda. Jag förstår att du inte kommer vilja se mig igen, när det är alkohol med i bilden. Vet iofs inte om du vill se mig annars heller. Men du pratar med mig, vilket iaf är ett steg i rätt riktning.
Kan inte mer än hoppas på det bästa. Jag vill inte se dig försvinna!
Jag vet att alkoholen inte är ett rimligt skyll, men alla måste väl ändå hålla med om att man oftast beter sig annorlunda med alkohol i kroppen?!
Jag vet iaf att jag inte beter mig så som jag gjorde i fredags utan en mängd, alldeles för stor mängd, alkohol.
Det blev för mycket för mig denna gång o jag spårade ur. Tror det är på tiden att jag tar reda på hur mycket jag tål. För som det är nu verkar jag inte ha en aning!
Bild från första gången på systemet ;)
