Sofie

Jag tror inte det finns nå finare tjejer än dom. Var ett tag sen jag träffade Bell så idag när jag kom sken hon upp o kom springandes, och som vanligt kastar sig runt halsen på mig. Madde var det lite mera problem med att få hem. Ville inte alls följa med men efter lite om o men gick det o vi begav oss mot bussen. När vi gick på ängen åker den dock förbi oss, Bell börjar grina för hon ville ju faktiskt åka med den ;) Vi tog nästa. I väntan på bussen fick dom för sig att springa mot mig, ge mig en kram o göra samma sak om o om igen. Vi väntade 10 min, så ni kan ju tänka er hur många kramar jag fick ;) Väl hemma blev det att fixa mat o film på det. Bell var hur mysig som helst o skulle absolut sitta hos mig. Blev kram efter kram, min älskade lilla tjej :)
Tiden gick o det var dags för mig att gå hem, vinkade hejdå till Bell och var på väg ut, då ropar hon att jag sja vänta, så vänder mig om o hon vill ha kram. Så in går jag o får världens mysigaste kram, o en puss. Med napp, de ni ;)

Hur som, dessa ungar är nog de bästa. Jag kan bli galen på dom, men det är bortblåst ganska fort. Gländjen man känner, man ser att dom har. De e obeskrivligt.,
Jag älskar mina små :)